Arthur Arvid Haara

Arthur Arvid Hara hade ingen lätt start på sitt liv. Han föddes i Gällivare församling som näst yngsta barnet av 4 barn, den 9 september 1915. Hans mor avled i september 1919, och följdes åt av deras far bara några månader senare i Juli 1920.

Artur skulle snart bli 5 år gammal och var redan fosterbarn. Hans syster Edit dog samma år i Oktober.

Folk jag talat med har pratat om att det nog rör sig om Spanska sjukan och jag är beredd att hålla med. "Spanska sjukan" var en influensa liknande sjukdom som spreds som en pandemi över hela världen mellan hösten 1918- sommaren 1920 och drabbade unga, friska vuxna som hårdast. Sjukdomen nådde även Arktis och avlägsna öar i medelhavet och skördade miljontals människors liv. Hårdast drabbat i Sverige var just Norrland, och influensan är av typen fågelinfluensa. Av 500 mijoner infekterade, dog 1/3.

De tre återstående bröderna skiljdes åt och spreds över land och rike. Hans äldre bror Valdemar som är född 13 december 1911, skickades till ett hem i trakterna men bröderna höll ingen som helst kontakt. Hans näst äldsta bror, Viktor, som jag och mina närmaste kallade för "Nisse" född 23 februari 1914, blev skickad långt bort till södra Sverige. De skulle först långt senare återförenas, då Viktor ihärdigt börjat släktforska och äntligen kunde söka upp sina bröder. De återfann varandra under 70-talet.

Valdemar, Viktor och Arthur

i Vettasjärvi och firar när de återförenades.

Arthur placerades hos en "elak jäkel" som hette Nils Petter Välitalo och hans hustru i Vettasjärvi, där Artur inte var det enda fosterbarnet. Jag har fått höra välgrundade rykten som talat för Petters elakheter mot fosterbarnen som jag inte tänker gå in på närmre. Arthurs liv fick helt enkelt ingen god start på något vis, men han överlevde och vid 21 års ålder blev han stolt far till sin egen första son.

Han gifte sig med Hilja Elmina Larsson från trakten, Vähävaara och deras första år tillsammans med barnen som kom tätt, var tunga och fattiga då även Hiljas föräldrar dött unga. Med hjälp och stöd från kommunen kunde de bygga ett hus i Vettasjärvi.

Ett gammalt foto av de mycket unga paret.
Arthur håller armen om Hilja längst till höger.
Min mormor tror att det är Hiljas syskon till vänster.

Det är en del rappakalja i annonsen. Vet inte om man ska lita på annonsen
eller på levande källor så som min egen mormor och Keskitalos barnbarn, då det låter på annonsen att hus och gård inte är byggt, utan köpt i andrahand.
T.ex så heter inte Hiljas mor Anni Ohlsson, hon hette Anna Stina Andersdotter.

Under tiden som huset byggdes bodde familjen i gårdshuset hos Oskar och Hilma Keskitalo, det var även från Oskar som de fått köpa marken. Athur arbetade som byggare och entreprenör och höll en butik med byggvaror på bottenplanen på huset, och familjen fick bo på övervåningen. Min mormor berättade att de levde trångt och att ha en egen tandborste skulle räknas som lyx. Men detta var de första åren som var de hårdaste.

Arthur och Hilja fick allt som allt 10 barn, där 9 kom upp i vuxen ålder och alla utom en har fått egna barn. Thure, deras tredje barn, andra son av 8 flickor, dog 22 år gammal i en olycka bara någon månad innan deras äldsta dotter Nelly miste sin make Gerhard.
Hilja och Arthur separerade och skiljdes så småningom och Arthur stannade i huset i Vettasjärvi.
Där levde han mer eller mindre ensam till ålderns förvirrande höst. 86 år gammal avled han den 27 februari 2002 av en våd-eld som brände ner huset till grunden och tog Arthurs liv med sig.

Mitt minne av Arthur, den enda gång jag mins att jag besökte honom som barn tillsammans med min mormor Nelly och mina kusiner i det lilla huset i Vettasjärvi, är en glad gammal gubbe som tyckte att det var roligt med besök. jag mötte honom några gånger senare när han besökte min mormor, men då var han så gammal och trött och jag allt för ung och otålig för att orka tala med honom vilket jag ångrar lite idag. Jag var 21 år när min mamma stod i vårt kök flera år senare
och berättade om Arthurs hemska öde, ensam och gammal ute i ödemarkerna en iskall vinternatt. Arthur fick inte bara en hemsk början, utan även ett hemskt slut...