Pehr Högström blev 1733 student i Uppsala, där han får en frånvarande promotion till filosofie magister 22 juni 1743. 1741 blev ha prästvigd i Stockholm och blivit missionär i Lappland där han fick sin verksamhet i området kring Kaitumälven.
Den 22 november 1742 utnämnde han till den första kyrkoherden i den nyinrättade församling som erhöll namnet Gällivare. Året där efter, 1743 gifte han sig med Catharina fjällström och de fick 10 barn men minst 3 barn dog före ett års ålder.
Barn:Mårten Högström 1744-1744 (27/1-5/5) Råneå
Mårten Högström, Kamrer vid lappska ecklsiastikverket.
Inga Margareta 1746-1812
Pehr Högström 1747 Andre komminister i Skellefteå
Anna Katarina Högström 1749-1750 (19/11-9/2)
Maria Agatha Högström 1755-1821
Fale Högström 1757-1757 (22/5-14/6)
Anna Catharina g. 1776 med biskop C.G Nordin
Eva Kristina Högström 1761-1800
Ebba Katarina Högström 1763-1800 G.m Handlare Nils Tjernberg i Härnösand.
Under sina vidsträckta ämbetsresor, dels i sin församling, dels som visitator, hade han det bästa tillfälle att studera lappmarkernas natur samt deras invånares seder och bruk; frukten av hans iakttagelser blev det för sin tid utmärkta arbetet "Beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande lappmarker (1747)", vilket översattes till flera främmande språk och förskaffade sin författare en plats i Vetenskapsakademien.
År 1749 blev han kyrkoherde i Skellefteå, där han likaledes tillvann sig allmänt förtroende och aktning. Han bevistade 1755-56, 1765-66, 1769 och 1771-72 års riksdagar samt blev 1772 teologie doktor. Han inlade stora förtjänster om samernas höjande i intellektuellt hänseende ej blott genom sin lärarverksamhet, utan även genom översättning till samiska av Güttners postilla (1748) och författande av en kortfattad förklaring till Luthers katekes (samma år).
I den 1744 på samiska utgivna psalmboken översatte han 20 psalmer. Han hade även stort naturvetenskapligt intresse och verkade för ett förbättrat jordbruk i Skellefteå. Som andlig talare var han framstående. Förutom redan nämnda arbeten utgav han bland annat Christeliga tal och betraktelser uppå böne-, bot-, klago- och tacksägelsedagar (1757-75; andra upplagan 1773-83) och Missionsförrättningar i Lappmarken 1741 och följande år (1774).
I Kunliga veteskapskademins monografi dinns det läsning om Pehr Högström som kan vara av intresse. Gunnar Wikmarks, Pehr Högström. En storman i Norrlands kulturliv, 1973, s. 334.
Där ska det finnas biografiska anteckningar om deras 14 barn och en fin personteckning av hustrun Catharina.
Pehr Högström är alltså välkänd i Norrländsk kyrkohistoria och med sin Lappmarksbeskrivning från 1747 framstår han som en av 1700-talets främsta Svenska kännare av Samiska förhållanden.
1741 avbröt Högström en lovande akademisk karriär efter att ha ventilerat den ambitiösa avhandlingen "Förnuftiga tankar om gud", och likt många samtida uppsalastudenter hade Pehr engagerat sig i frågan runt mission och undervisning i Lappmarkerna. Det finns mycket att läsa om denna man...
I lokalhistoria över Skellefteå säger man följande om Pehr Högström:
"Kyrkoherde Pehr Högström i Skellefteå planterar Västerbottens första äpple och gör andra försök med nya växter. Han tar initiativ till socknens första barnmorska 1757 och låter begåvade personer få utbildning i Stockholm såsom bildhuggaren Herman Tomasson från Pjäsörn och troligen porträttmålaren Nils Schillmark från Drängsmark. Högströms hustru låter vaccinera barnen mot smittkoppor. På Prästbordet uppstår en centrumbildning där det bor hantverkare, militärer, kyrkliga tjänare och olika tjänstemän. Denna befolkning är rörlig och har kontakter med andra delar av Sverige och Finland. "
Ett porträtt målat av Pehr 1755 finns att beskåda i Skellefteå kyrka.
1763 avlider hans hustru i barnsäng av 14:e barnet och han gifter om sig med Margareta Gavelin, men de får aldrig några barn tillsammans.
Den 14 juli 1784 avlider Pehr 69 år gammal i Skellefteå där han var mycket saknad.
No comments:
Post a Comment